memorandum - Jag förstår mig inte på mig själv

Här om dagen predikade jag om att jag tyckte man skulle vara trevligare mot sina medmänniskor och hälsa på varandra and so on, minns ni? Och nu är jag så sur för jag kom på mig själv med att säga emot det jag sagt. När man sitter på tåg/buss (w/e) så lägger man väskan på sätet bredvid i hopp om att få sitta ensam. Jag gör det jämt, jag brukar till och med låtsas sova och inte höra om någon ber mig ta bort väskan. Varför är man så folkrädd? ÅH jag blir så arg, på mig själv